Anhörigomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Vård och omsorg

Sveriges största sjukhus – Hemsjukhuset

“I det skick jag tidigare skickade folk till sjukhus – i det skicket kommer de nu hem” sa en distriktssköterska i en av paneldiskussionerna som arrangerande av Dagens medicin under en temadag om sjukvård med kommunen som huvudman.

Det är relativt sällsynt att kommunal sjukvård diskuteras. Det är som bekant framförallt landstingen och regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvården. Att frågan inte får mer utrymme är egentligen märkligt då en fjärdedel av all sjukvård utförs med kommunen som huvudman. Drygt 400 000 patienter har hemsjukvård, 83 procent av dem är över 65 år och det är framförallt äldre kvinnor som får hemsjukvård. En fungerande hemsjukvård berör alltså i allra högsta grad äldres personers levnadsvillkor och är därmed också en mycket viktig fråga för PRO. All sjukvård som utförs i hemmet emellertid inte “hemsjukvård” – det finns flera exempel på verksamheter där landstingen i samarbete med kommunen bedriver vård i hemmet, på primärvårdsnivå till specialistvård.

Att frågan om kommunal sjukvård kommer upp på dagordningen nu beror på att “Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård” träder i kraft 1 januari 2018. I korthet innebär den nya lagen att kommunerna tidigare än idag får betalningsansvar för utskrivningsklara patienter. Även rutinerna i samband med att en patient ska skrivas ut ändras och primärvården får en central roll för att samordna vården och omsorgen. Hur kännbar förändringen i praktiken blir för patienterna kommer att variera beroende på var i landet man bor. På vissa orter finns det redan en väl utarbetat samordning mellan kommunen och landstingets olika vård- och omsorgsaktörer i samband med utskrivning, medan man på andra orter, till exempel i Stockholm, valt att förlänga övergångsperioden genom en överenskommelse mellan kommunerna och landstinget.

Lagstiftningen som träder i kraft vid årsskiftet förstärker en trend som pågått i decennier – allt fler och allt mer sjuka äldre vårdas i sitt egna hem. Antalet vårdplatser inom slutenvården har kraftigt minskat och sedan år 2000 har var fjärde äldreboendeplats tagits bort.

Men är vård i hemmet nödvändigtvis en dålig utveckling? Nej, det behöver det inte vara. Men det är den äldres upplevelse av situationen hemma som måste vara styrande. Att vistas på sjukhus innebär i sig en ökad infektionsrisk. Många upplever miljön hemma som mer trygg – men, och det är ett betydande men, det avgörande för det är att man får den hjälp man behöver – och det när man behöver den – annars kan det kännas tryggare att få stanna i slutenvården eller att få plats på ett äldreboende. Samordning mellan olika vårdaktörer måste finnas för att det ska fungera bra, liksom en god kontinuitet bland personalen. Hemtjänsten måste få bra förutsättningar att möta behovet hos svårt sjuka och omsorgsbehövande äldre. Samordningen med hemtjänsten har försvårats genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). Hur ska en distriktssköterska kunna ha kontakt med – i värsta fall – över hundra olika hemtjänstutförare? NPM (new public management) har fragmenterat ersättningssystemen som i sin tur förhindrar ett helhetsperspektiv på den enskildas dagsbehov. Fungerande journalsystem som ger alla vårdgivare tillgång till relevant information om patienten/omsorgstagaren lyfts fram som “goda” och “inspirerande” exempel. Läs: det är ett undantag och mycket långt ifrån hur det i allmänhet fungerar. Slutligen måste vara lättare att få plats på ett äldreboende när man av olika skäl inte längre vill eller kan vara kvar i sitt egna hem.

Mer vård i hemmet väcker också nya och viktiga frågor. Är våra bostäder utformade för att basal- och avancerad sjukvård ska kunna ges där? Finns säker elförsörjning, uppkoppling och körbara vägar överallt? Hur blir personalens arbetsmiljö? Personalens förutsättningar är avgörande för kvaliteten på vården och omsorgen. Hur kan ett hem fortfarande få vara ett hem när en sjukhussäng står i vardagsrummet? Hur upplever friskare anhöriga, som bor i hemmet, vårdpersonal, engångsartiklar, skoskydd, injektionsnålar, handsprit och allt det där andra som normalt finns på en vårdavdelning, men som sällan utgör en del av interiörerna i ett hem. Välfärdsteknik och smart design kan vara ett delsvar på den frågan. Finns det en risk för ökad ojämställdhet, när framförallt kvinnor, men också många män, får ett större ansvar som anhörigvårdare när den svårt sjuka partnern eller för den delen föräldern bor kvar hemma längre? Redan idag vet vi att anhöriga tvingas täcka upp när den offentligt finansierade vården och omsorgen inte räcker till, anhörigomsorgen har också ökat över tid. Och hur kommer det att fungera för personer som helt saknar anhöriga?

På konferensen lyftes vid ett flertal tillfällen att den nya lagen kommer att fungera som en murbräcka för att få till en god samordning av vården och omsorgen och att det “nu måste bli verkstad”. Det är så klart positivt om en fungerande samordning uppnås. Men ärligt talat är jag inte särskilt förtjust i att svårt sjuka äldre ska driva på en bättre samordning på de orter där det idag inte fungerar. Först måste organisationerna vara riggad, sen kan det ”bli verkstad”. Annars riskerar priset för den enskilda individen och den personens familj att bli alltför högt. Skulle man resonera på samma sätt om det gällde svårt sjuka barn?

1 comment on “Sveriges största sjukhus – Hemsjukhuset

  1. Fantastisk bra skrivet och bör ge många att fundera ”Var är vi på väg”

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: