Äldreomsorg Internationellt Vård och omsorg

PRO på plats bland lönnsirap, hockey och vajande lönnlöv – i Kanada

Frågan om bra boende för äldre diskuteras inte bara i Sverige, utan i stora delar av världen. För några veckor sedan hade jag förmånen att bli inbjuden som talare på en forskningskonferens i Toronto, Kanada. Inbjudan kom från  Dr. Pat Armstrong, York University, via Marta Szebehely som är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Genom åren har jag haft kontakt med Marta i flera olika sammanhang, både i min nuvarande roll som sakkunnig på PRO och som utredare på fackförbundet Kommunal, där jag arbetade fram till för ungefär ett år sedan. Att jag både representerat anställda i vård och omsorg, och numera pensionärerna, var faktiskt en anledning till att jag bjöds in att tala. De ville att jag skulle tala om skillnaderna, eller kanske snarare likheterna, mellan att arbeta för att förbättra villkoren inom vård och omsorg för personal respektive äldre personer. Med på konferensen från Sverige var också Palle Storm som nyligen disputerat på avhandlingen “Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor”.

Konferensen var slutträffen för ett flerårigt internationell forskningsprojekt om äldreboenden. Forskarna hade besökt boenden för att hitta “promising practices worth sharing”, det vill säga sätt att arbeta, organisera, bygga som är bra både för äldre och för personalen. Inom vissa områden har forskarna djupdykt och bland annat skrivit en bok som handlar om kläder på äldreboenden. Kläder på äldreboenden röner kanske inte så stor uppmärksamhet utanför äldreboendets vardag, samtidigt som det är en centralt för de som bor på äldreboende, deras anhöriga och personalen. Kläder är ett uttryck för identitet, men också grogrund för konflikter mellan boende, anhöriga och personal när de förstörs i tvätten, hamnar hos fel person eller försvinner. Kläder behöver som bekant tvättas. Hur det organiseras, om det är anhöriga som tvättar eller personal, och under vilka villkor personalen i sådana fall arbetar i exempelvis tvätterier, varierar stort mellan olika länder, men har också försämrats i takt med ökande prispress och privatiseringar.

Vad är då skillnaden  eller snarare likheten  mellan att arbeta för att förbättra villkoren inom vård och omsorg som företrädare för anställda (Kommunal) respektive äldre personer (PRO)? Svaret är att det inte är någon större skillnad eftersom “the conditions of work are the conditions of care”. Det är inte bara sant utan också ett strategiskt klokt sätt att driva förändring. Om företrädare för personal och äldre ställer samma krav, driver samma frågor, är det en mycket starkt kraft för förändring och en bättre situation för alla  personal, äldre personer och deras anhöriga. 

Som svensk i internationella sammanhang möts man ofta av beundran. För allt är ju som bra här. Nja, får man som svensk representant svara. Visst håller den svenska äldreomsorgen hög klass i jämförelse med andra länder, men nog har vi våra utmaningar också. Detta är sant på alla områden förutom ett privatiseringar. I de fallen möts man som svensk i internationella sammanhang istället för beundran av undran och frågan: Varför håller ni på att rasera det som ni har byggt upp och som fungerar så bra? I den internationella privatiseringsdebatten görs inte uppdelningen mellan privata och offentliga utförare, som vi gör här, utan mellan utförare som gör vinst på sin verksamhet och de som inte gör det. Till icke- vinstdrivande verksamheter räknas då offentliga utförare, men också stiftelser, kooperativ, föreningar och andra aktörer som inte har ett vinstintresse. Den uppdelningen är också mer logisk än den gängse i Sverige. Det är mellan vinstdrivande aktörer och icke- vinstdrivande aktörer som skiljelinjerna uppstår gällande exempelvis bemanning.

Sverige har en hög andel vinstdrivande aktörer inom äldreomsorgen. Betydligt högre än exempelvis i Norge. Varför skiljer det sig? Det kanske finns anledning att återkomma i en senare bloggpost men värt att notera är att fackföreningarna erbjudit ett annat motstånd i Norge, medan, för att citera Marta Szebehely, vi i Sverige haft en olycklig kombination av “generös finansiering, svag reglering och naiva politiker”.

P.S. Den 7 juni röstar riksdagen om en vinstreglering i välfärden, ett förslag som med största sannolikhet kommer att röstas ned. PRO vill, liksom en majoritet av befolkningen, se ett stopp för övervinster i äldreomsorgen men ett vinststopp saknar majoritet bland riksdagsledamöterna. 

received_1963453433673009
Anna Werkelin Ahlin, PRO och Pat Armstrong, York University.

1 comment on “PRO på plats bland lönnsirap, hockey och vajande lönnlöv – i Kanada

  1. Mona Rudenfeldt

    Jag kan tycka att bristen på alternativ saknas. Ordinärt boende, nästa steg är väldigt stort nämligen biståndsbedömda bedömt Särskilt boende! Vi saknar moderna servicehus!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: