Europas befolkning åldras. Det ställer stora krav på hur länderna organiserar vården och omsorgen. Däribland hur de arbetar med att ge stöd till anhörigvårdare som är de överlägset vanligaste vårdgivarna, oavsett land. Det är bakgrunden till ett forskarnätverk som har tagit sig an uppgiften att utifrån fem teman gå igenom den forskning som finns gällande trender i funktionsförmåga, hur man förebygger och minskar personers beroende av hjälp, stöd till anhörigvårdare, innovativa modeller för att ge vård t ex genom ökad digitalisering och samordnad vård och omsorg.

Jag hade i förra veckan förmånen att få vara med när  CEQUA-nätverket träffades i Bryssel och redogjorde för sina preliminära resultat. Med på konferensen var också representanter från andra organisationer och några EU-kommissionärer som är engagerade i frågan. Jag var inbjuden av forskare Pär Schön som är med i temat om koordinerad vård och som till vardags är verksam vid Aging research center (ARC) i Stockholm.     

Vad hade de då kommit fram till? Det övergripande som jag anar framkommer i många forskarsammanhang är att det är förvånansvärt lite vi egentligen vet. Det gäller exempelvis frågan om samordnad vård och omsorg. Det är lätt att utgå ifrån att det är bra för äldre personer, kostnadseffektivitet för samhället etc. Men är det verkligen det? Och vad menas med att det är kostnadseffektivt? Frågan är i allra högsta grad relevant eftersom forskarna i det här fallet hade kommit fram till att vården totalt sett blir dyrare eftersom man med en samordnad vård och omsorg hittar och tillgodoser behov som annars skulle vara okända. Det är så klart ett positivt resultat som visar på vikten av en samordnad vård. Men det tyder också på att att vården och omsorgen i många länder sannolikt är för “billig” eftersom man på grund av organisatoriska feltänk och stuprörsmentalitet missar att tillgodose den äldre befolkningens faktiska behov.   

På nätverkets hemsida finns ett antal landrapporter som beskriver tillgången till vård och omsorg för äldre personer, eller ”LTC-long term care”, som är begreppet på engelska, i de olika länderna. Inom kort kommer det också presenteras rapporter som beskriver vilken forskning som finns på de olika teman som jag nämnde inledningsvis. Den studie jag är mest nyfiken på har Finland och Sverige som exempel och handlar om möjligheten att samordna vård och omsorg i ett valfrihetssystem. Bara utifrån att antalet aktörer som ska samordnas ökar i ett valfrihetssystem anar jag att forskarna kommer att peka på vissa utmaningar.

 

2 kommentarer på “Europa åldras

  1. Harald A. von Schlippenbach

    Hela denna sammanställningen är intressant och väbehövlig, tyvärr vet jag inte hur mycket av detta når ut till de berörda parter, och framförallt till pensionärerna. Det är ett problem med dessa undersökningar att de bedrivs i studiesyfte, vilket är mycket bra, dock tror jag att allt inte kommer de berörda landsstingen eller kommunerna tillgodo. För att få en överblick tror jag att vi i Sverige kunde göra en sammanställning av dessa undersökningar och skriva slutsatserna på svenska, så att även de berörda, d.v.s. pensionärerna får information om innehållet och betydelsen. Varje dagstidning plus även nyheter skulle ta till sig detta och föra ut dessa till allmänheten. Då kanske vi kan få ett erkännande att pensionärerna inte har det så bra, och framförallt att vi får det sämre och sämre, om vi inte gör nogonting för att höja pensionerna.

    Gilla

  2. Gunnar Sandell

    Viktigt att följa forskningen, framförallt den som sker i Sverige. Vi har fördelen av att ha många äldre invånare. Detta är nytt vilket bl a porfessor Bodil Jönsson påpekat: Det finns inte så stor kunskap om att bli äldre, då vi ine blivit det tidigare!

    Om organisationen och nuvarande uppdelningen i stat, landsting och kommuner kan vi ha många åsikter.

    Det vi vet är att i Norra Skaraborg och i TioHundra i Norrtälje fungerar samverkan väl vilkt bl a medför kortare vårdtider i akutsjukvården. Den statliga utredningen ”Effektiv vård” kom också fram till att samverkan mellan kommuner och landsting var avgörande för kvaliten för invånaren, för effektivt utnyttjande av resurserna. Den särskild utredaren Anna Nergård fortsätter arbeet i ”Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)”. Det är mycket viktigt att PRO s företrädare på olika nivåer följer denna utveckling och påverkar utredningen så att vården och omsorgen för oss äldre förbättras.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: