Allmän pension

Hur kommer det sig att de svenska pensionärerna brukar beskrivas som de fattigaste i EU?

Efter att ha skrivit ett antal debattartiklar och efter att ha gett ett antal tidningsintervjuer som sakkunnig i pensionärers ekonomi noterar jag att det finns ingen hejd på missuppfattningar (medvetna och omedvetna) i sociala medier om innebörden av vårt omdebatterade pensionssystem.

Nej – de svenska pensionerna är inte sämst i EU. Tvärtom så har Sverige lägre materiell fattigdom än de flesta andra länder i EU. Enligt SCB lever 2 procent i allvarlig fattigdom i Sverige (dvs. ungefär 160 000 personer totalt. Antalet allvarligt fattiga pensionärer är lägre) medan genomsnittet i EU är 6 procent.  Bulgarien redovisar högst andel med på 21 procent (2018).

Allvarlig materiell fattigdom innebär att man inte har råd med utgifterna för minst fyra av nio poster till exempel om att inte kunna betala skulder, uppvärmning och oförutsedda utgifter.

EU statistik/indikator mäter även enligt en annan definition gruppen som har relativt låg ekonomisk standard i respektive land (i dagligt tal ”fattigpensionärer” ett begrepp jag försöker undvika i andra sammanhang då det missuppfattas och kan vara stigmatiserande).  Det är detta begrepp som brukar hänvisas till i sociala medier när man påstår att vi har flest ”fattigpensionärer” i EU.

EUs indikator är ett så kallat relativt mått på inkomstfattigdom. Enligt den här definitionen anses en individ vars disponibla inkomst (lön, pension bostadstillägg osv) understiger 60 procent av medianinkomsten i ett land leva i risk för fattigdom – indikatorn mäter således inte låg levnadsstandard eller fattigdom i sig utan låg inkomst i relation till andra i respektive land. Antalet äldre i Sverige med låg ekonomisk standard enligt denna definition ligger enligt EU på cirka 17 procent men enligt en rapport från Pensionsmyndigheten 2018 på en lägre nivå om cirka 12 procent. EUs definition skiljer sig från den svenska (SCBs) bland annat då den är mindre detaljerad och bortser från kapitalinkomster.

Det rör sig således om en relativt stor grupp om cirka 245 00 till en bit över 300 000 personer som enligt dessa definitioner lever i risk för fattigdom. Inkomstgapet mellan åldersgrupperna 55 – 64 år och 65 år och uppåt är stor i Sverige – till och med större än i de flesta EU länder enligt färsk statistik från EUs statistikorgan Eurostat. Vad statistiken visar är således att pensionärer 65 år och äldre halkar efter löntagare i åldersgruppen 55-64 år när det gäller inkomster och att den skillnad är stor är i jämförelse med andra EU länder. Detta trots att ett av syftena med den svenska pensionsreformen 1994 var att pensionerna skulle följa inkomstutvecklingen. Det har inte skett och det är illa nog. Alltför många pensionärer – till övervägande del kvinnor – har i dag en alltför låg pension trots ett långt arbetsliv.

Idag kan vi konstatera allvarliga brister i ett pensionssystem där såväl de ekonomiska riskerna som de demografiska har flyttats från statskassan till de enskilda pensionärernas plånböcker. Systemet är underfinansierat och behöver ses över sin helhet. Men ett första steg att höja den allmänna pensionen genom större avsättningar till pensionssystemet ska inte behöva vänta alltför länge – höj den allmänna pensionen!

Ingemar Hamskär
Sakkunnig pensionärers ekonomi PRO

8 kommentarer på “Hur kommer det sig att de svenska pensionärerna brukar beskrivas som de fattigaste i EU?

  1. Slå er samman med pensionärer i gula västar, så kanske det händer något positivt.

    Gilla

    • Ingemar Hamskär

      Hej Jan. Tack för ditt inlägg. Jag måste erkänna att jag känner mer till de gula västarna i Frankrike än i Sverige. Jag vet alltså inte exakt vilka krav ni har när det gäller pensionerna. Jag utgår dock ifrån att ni precis som PRO och de andra stora pensionärsorganisationerna vill se en höjd allmän pension och en bra grundtrygghet. Det är bra om de kravet framförs av flera och riktigt många. PRO och våra broder- och systerorganisationer har idag cirka 800 000 medlemmar. Det är först när vi blir riktigt många som makthavare lyssnar på oss och vi kan nå reella framgångar är min erfarenhet. Lycka till med ditt fortsatta engagemang för pensionärernas villkor.

      Gilla

  2. Hans Eriksson

    Jag tycker att barn som bor hos föräldrar skall kunna ge pensions uppräkning.

    Gilla

    • Ingemar Hamskär

      Hej Hans. Ett av de fall där frånvaro från arbetsmarknaden ger pensionsrätt är just för de som har små barn under en period av fyra år. Det var på sin tid en viktig jämställdhetsreform (och är alltjämt) eftersom det oftast är kvinnorna som är hemma med barnen. Eftersom vi har ojämställda pensioner är detta ett område vi från pensionärsorganisationerna särskilt bör granska och överväga om det kan förstärkas enligt min uppfattning. Tack för inspelet.

      Gilla

  3. Bengt Ovesson

    Ingemar Hamskär. Vad är det du vill säga med ditt märkliga debattinlägg? Dels vill du säga att vi inte alls är sämst i EU vad det gäller pensionssystemet utan det är missuppfattningar . Sedan återvänder du till det verkliga förhållandet och påtalar den relativa fattigdomen som baseras på 60% av medianinkomsten i det land man lever. Samt påtalar bristerna i pensionssystemet. Det är väl utifrån det du skall debattera och trycka på våra politiker så vi får ett pensionssystem som inte tillhör de sämsta i EU och klart sämst i norden. Ditt inlägg ger mig en känsla av att du försöker stödja/hjälpa politikerna i deras förljugenheter om det Svenska underfinansierade ALLMÄNNA PENSIONSSYSTEMET.

    Gilla

  4. Ingemar Hamskär

    Hej Bengt. Tack för ditt inlägg. Min artikel var ett försök att klargöra skillnaden, utifrån EU:s definitioner, mellan att vara fattig pensionär och att ha en alltför låg pension. Med tanke på ditt svar nådde jag inte helt fram men är tacksam att kunna utveckla mitt svar här. Det är riktigt att vårt pensionssystem inte levererar pensioner på den nivå vi har rätt att förvänta. När pensionssystemet sattes i sjön för över 20 år sedan var målsättningen att den totala pensionen skulle motsvara 70 procent av de inkomster man hade dvs leverera en inkomsttrygghet. Idag kan vi se att pensionsnivån för vissa grupper är på väg att hamna under 50 procent dvs endast utformad som en grundtrygghet.
    PRO:s krav är därför att pensionssystemet reformeras i grunden och att den allmänna pensionens höjs väsentligt med särskilt fokus på den grupp (ofta kvinnor) som har pension efter skatt i intervallet cirka 9 000 – 17 000 kronor. En sådan förstärkning av den allmänna pensionen kan uppnås dels genom ökade inbetalningar till pensionssystemet dels ändringar inom ramen för pensionssystemet.

    Sverige har en stor grupp pensionärer som lever i eller riskerar leva i det EU kallar för relativt låg ekonomisk standard – i dagligt tal kallade ”fattigpensionärer”. 2018 tillhörde de som hade mindre än cirka 12 500 kr netto av sin pension den gruppen. De har således en alltför låg pension i förhållande till de förvärvsarbetande och därmed en för låg pension i förhållande till den följsamhet med inkomstutvecklingen och den nivå som var tänkt i den pensionssystem som trädde i kraft i Sverige 1999. EU:s definition av ”relativt fattiga”, som jag skrev om i mitt blogginlägg, säger ingenting om låg levnadsstandard eller fattigdom i sig hos de enskilda pensionärerna i Sverige. Det förhållande att begreppet fattigpensionär blivit en benämning i dagligt tal för den stora grupp svenska pensionärer som behöver rejält höjd allmän pension och ett bättre grundskydd är inte bara olyckligt utan direkt felaktigt. Vi bör ställa våra krav på ett förändrat pensionssystem utifrån verkliga förhållanden och inte på påståendet att nivåerna på de svenska pensionerna är sämst i Europa.

    Varför är det inte det då inte relevant att utifrån EU:s definition om pensionärer med relativt låg ekonomisk standard tala om fattigpensionärer i Sverige?

    Ett av problemen med relativmåttet är att antalet ”fattiga” I Sverige minskar då bostadstillägget ökar (viket sker i januari 2020). EU:s definition ser enbart till inkomster och inte till utgiftssidan. Det innebär att till exempel ökade och stora kostnader för tandvård inte beaktas. Att inte bostadstillägget indexeras, som PRO kräver, innebär även att bostadstillägg kan komma att konsumeras av högre hyror. EU:s konstruktion medför också att konsekvensen av höjda inkomster för förvärvsarbetande i form av transfereringar (barnbidrag) eller skatteavdrag (jobbskatteavdrag) innebär att antalet ””fattigpensionärer” ökar. EU:s definition och mätningar av ”relativ fattigdom” tar inte heller hänsyn till eventuell förmögenhet eller av kapitalinkomster eller att man lever samman med någon som är ”relativt rik”.

    PRO kommer att fortsätta vara en blåslampa mot de makthavare och politiker som inte förstår eller önskar att vårt pensionssystem måste reformeras i grunden och inte enbart räddas genom att vi arbetar längre. Den allmänna pensionen måste höjas och det rejält – så vi kommer i nivå med våra nordiska grannar. Men då är det bättre vi pratar om alltför låga pensioner och inte svepande om ”fattigpensionärer”. För många av de reellt fattiga i vårt land (för även de finns) kan det vara ett ekonomiskt lyft att gå i pension – men det är ett annat blogginlägg.

    Gilla

    • Bengt Ovesson

      Hej Ingemar och tack för svaret. Jag tycker dock fortfarande att jämförelsen med EU och Norden är relevant. Din argumentation köper jag inte fullt ut. Vi har ett alltför stort antal pensionärer under 60% av medianlönenivån i det land man lever, att du hänger upp argumentationen på ordet ”fattigpensionär” och vill påvisa något annat tycker jag sänder fel signaler. Vi är ju överens om att den ALLMÄNNA INKOMSTPENSIONEN är underfinansierad och är den direkta orsaken till att alltför många pensionärer trots ett helt arbetsliv inte får mer än någon/några hundralppar än en garantipensionär med bostadstillägg som aldrig har arbetat. Detta tillssmmans med att den så kallade pensionsgruppen kan/får fortsätta att på ett helt ODEMOKRATISKT sätt i hemlighet bakom lyckta dörrar ta alla beslut i konsensus är en skandal som PRO med övriga pensionärsorganisationer (800000 medl) borde protestera mot på ett mycket hårdare sätt. En av de viktigaste välfärdsfrågorna bedrivs utan insyn från väljarna, hur skall vi kunna rösta när vi inte vet vad partierna vill göra åt pensionssystemet. Om detta sätt att avdemokratisera ett samhälle finns det mycket att läsa. Bla. av Docenten i statsvetenskap Karl Loxbo och politiska filosoferna Robert Dahl och John Rawls .

      Gilla

  5. Ingemar Hamskär

    Hej Bengt. Tack för en klargörande och bra dialog. Vi tycker lika om det mesta men jag vil undvika ordet ”fattigpensionär” för att det skickar enligt min mening fel signaler och försöker istället använda ordet ”fattigpension” för de låga pensioner som en alltför stor grupp har i vårt land. Alternativt får man förklara vad detta EU-begrepp betyder för missuppfattningarna haglar i debatten – inte minst i sociala medier. Som du nämner har nivån på våra svenska pensioner halkat efter den i övriga nordiska länder sedan vår pensionsreform trädde ikraft för cirka 20 år sedan. De måste vi försöka ändra på – PRO vet vad som krävs (se t ex vår kampanj för höjd allmän pension på http://www.pro.se) En prioriterad grupp, precis som du också nämner, för rejält höjd allmän pension är de pensionärer (oftast kvinnor) som arbetat ett helt arbetsliv med endast får ett antal hundralappar mer i pension än de som inte lönearbetat alls eller lite. PRO anser att den gruppen – som ligger i intervallet 9 – 17 0000 kronor nettopension så snart möjligt bör få rejält höjd allmän pension – och då talar vi om tusenlappar. En höjning som bör komma såväl dagens som framtidens pensionärer till del. Att pensionsgruppen bromsar helt nödvändiga politiska reformer på pensionsområdet är som du nämner mycket illa – bland annat ur demokratisk synvinkel. Vi behöver få fler medlemmar i PRO och andra pensionärsorganisationer som i likhet med oss aktiva idag driver sakfrågorna aktivt och enträget framåt. Tillsammans kan vi förändra mer än vi kanske tror – det är min övertygelse att vi är på rätt väg

    Gilla

Lämna ett svar till Ingemar Hamskär Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: