Allmän pension Bostadtillägg Grundskydd Pensionsålder Premiepension

Mycket arbete återstår för ett rättvist pensionssystem

Nyåret 2020 närmar sig och alla vårs förväntan om vad det nya året ska innebära för landets pensionärer och deras pensioner.

Landets pensionärer och deras ekonomi påverkas av utvecklingen av Sveriges ekonomi. Mycket tyder på att högkonjunkturen nu är över. Aktiviteten i ekonomin bromsar in. Skatteintäkterna som vi bygger vår välfärd på ökar i betydligt lägre takt till följd av både skattesänkningar och en svagare konjunktur. Samtidigt ökar utgifterna förhållandevis mycket. Då vi vet att behoven inom till exempel äldreomsorgen och sjukvård är stora är det ett bekymmersamt läge vi kan se framför oss – framförallt i kommun och landstingssektorn. Antalet äldre ökar och kommer att fortsätta att göra det de närmaste åren, dels till följd av ökad medellivslängd, dels eftersom årskullarna som nu går i pension är stora. PRO kommer 2020 fortsätta verka för ett mer rättvist samhälle där vi solidariskt ställer upp för varandra, där ekonomiska skillnader mellan människor i olika grupper och mellan män och kvinnor minskar och inte ökar. Pensionärernas rättigheter måste få väga tungt när framtidens samhälle tar form.   

Här kommer en liten summering av de viktigaste ändringarna och de förbättringar som beslutats 2019 av bland annat den allmänna pensionen och grundskyddet från och med januari 2020.

Höjd pensionsålder

Från och med 2020 höjs den lägsta åldern att ta ut allmän pension från 61 år till 62 år. Är du född 1958 eller tidigare gäller fortfarande 61 år som tidigast ålder för att ta ut allmän pension. Närmast berörs således den som är född 1959 som får vänta till 2021 med att ta ut pension.

En riktålder ska beräknas första gången 2020 och sedan tillämpas med start sex år senare dvs 2026. Den kommer att reglera när man tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension och bostadstillägg kopplad till medellivslängdens utveckling. Det finns dock inte några konkreta förslag ännu kring tillämpning av riktåldern men prognosen tyder på att den blir 67 år 2026.

Den allmänna inkomstgrundande pensionen

Den allmänna inkomstgrundade pensionen består således av två delar dvs. inkomstpension och premiepensionen.

Antalet pensionärer med allmän pension var i december 2019 2,2 miljoner personer. Genomsnittlig allmän pension före skatt var 12 600 kronor i juli 2019. (11 200 kr för kvinnor och 14 200 kr för män)

Förändringar i inkomstpensionen

Värdet av intjänade pensionsrätter räknas årligen upp de år tillgångarna överskrider skulderna i pensionssystemet med en beräkningsmetod som är fastställd i lag och ett index beslutas varje år av regeringen. Som en följd av regeringens beslut så kommer inkomstpensionerna och tilläggspensionerna att öka med 2,1 procent år 2020. För en genomsnittspensionär innebär det cirka 250 kronor mer per månad i pension.

Pensionen är tänkt eller snarare borde vara följsam till inkomstutvecklingen i samhället. Det har inte fungerat i vårt nya pensionssystem eftersom vi tidigare haft ett antal år då pensionerna har sänkts (en automatisk balansering – den s k bromsen).  Det har även visat sig att Sverige har en relativt stor grupp pensionärer (oftast kvinnor) som halkat efter inkomstutvecklingen och därför tillhör gruppen med jämförelsevis låg ekonomisk standard enligt EU:s definition – i dagligt tal kallade ”fattigpensionärer”.

Se mitt tidigare blogginlägg i ämnet.

Förändringar i premiepensionen

Förändringen fastställs i december 2019 och är avhängig utvecklingen av aktiva fondval och icke-val som gjorts. Premiepensionssystemet ses för närvarande över. Utredningen föreslår att dagens system stramas upp och görs enklare och tryggare. Betänkandet av utredningen om ett upphandlat fondtorg för premiepension har remitterats till bland annat PRO (SOU 2019:44). Svarstiden är bestämd till 14 februari 2020.

Grundskyddet

Grundskyddet syftar till att säkerställa en tillräcklig standard även för de pensionärer vars övriga pensionsinkomster är låga. Det skattefinansierade grundskyddet består av tre delar dvs. garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Förändringar i garantipensionen

På grund av ändrade basbelopp från och med januari 2020 höjs garantipensionen med 1,7 procent. Sedan tidigare har riksdagen beslutat att garantipensionen ska höjas med maximalt 200 kronor per månad vid samma tidpunkt.

Gränsen för att få garantipension är idag 11 906 kronor i månaden för ogifta och 10 553 för gifta. Denna gräns höjs nu från och med årsskiftet till 12 318 kronor respektive 10 965 kronor. Det krävs att man bott i Sverige i 40 år för att få oreducerad garantipension.

De pensionärer med garantipension som flyttat utomlands samt de som bott utomlands men flyttat hem till Sverige igen kan komma att få sin garantipension förändrad. Det sammanhänger med en dom från EU-domstolen 2017. En särskild utredare har fått regeringens uppdrag att tolka domen och föreslå hur den ska införlivas i svensk rätt. Utredarens delbetänkande ska presenteras den 9 december.

Antalet pensionärer med garantipension, med eller utan inkomstpension, var 656 700 personer i juli 2019.

Förändringar i bostadstillägg för pensionärer

Från kommande årsskifte höjs hyrestaket i bostadstillägget till 7000 kronor per månad för ogifta och 3 500 kr för gifta. Det innebär att tillägget kan variera för en berättigad pensionär från 1 krona till 6540 kronor per månad från och med januari 2020.

Bostadskostnaden ersätts enligt följande nya beräkningsmodell:

  • 100 procent upp till 3 000 kr
  • 90 procent mellan 3 001 och 5 000 kr samt
  • 70 procent mellan 5 001 och 7 000 kr

(PRO:s uppfattning är att ersättningsgraden bör uppgå till 100 procent oavsett bostadskostnad och har avisat modellen då en trappa som beräkningsmetod kan leda till att vissa grupper kan få sänkta inkomster)

Annat som kan påverka rätten till bostadstillägg är förändring vid inkomstprövningen till exempel att inkomster som har sin grund i arbete räknas med till 93 procent medan andra inkomster som till exempel kapitalinkomster räknas med till 100 procent.

Antalet pensionärer med bostadstillägg var 285 900 personer i juli 2019.

Handläggningstiderna för att få bostadstillägg är för närvarande alltför långa – cirka 26 – 27 veckor. Efter att bland annat PRO klagat på dessa har Pensionsmyndigheten fått ökade anslag för att anställa mer personal och för att förbättra rutinerna i handläggningsprocessen. De långa kötiderna förväntas emellertid kvarstå ytterligare en tid.

Bostadstillägget är ett skattefritt tillägg för de som fyllt 65 år och tar ut hela sin allmänna pension och är en del av vårt pensionssystem. Det är en del av grundskyddet i den allmänna pensionen och det är behovsprövat där man beaktar det totala ekonomin. Ansökningsprocessen har förenklats och man kan ansöka oavsett boendeform. 290 000 pensionärer i Sverige får tillägget idag. Någonstans mellan 100 000 och 170 000 pensionärer kan var berättigade men har inte sökt tillägget (sannolikt närmare 100 000 än 170 000).

Är din pension och andra inkomster totalt högre än 16 500 kr efter skatt kan du i regel inte få något bostadstillägg. Du bör kontrollera om du har rätt till tillägget. Enklast att göra en ansökan är via Pensionsmyndighets hemsida, (med e-legitimation). Man kan även ansöka via blankett och få manuell hjälp vid ett servicekontor eller via Pensionsmyndighens kundservice 0771 – 776 776.

Den som har bostadstillägg idag behöver inte lämna in ny ansökan men förändringar av till exempel hyra, inkomst eller tillgångar måste alltid anmälas.

Medelbeloppet som utbetalats 2019 är ungefär 2 500 kronor per månad.

Förändringar i äldreförsörjningsstödet

Äldreförsörjningsstöd är ett behovsprövat stöd för den pensionär som har låg eller ingen pension och syftar till att ge en skälig levnadsnivå. Som skälig levnadsnivå räknas 5758 kronor per månad 2019 för ensamstående. Är den totala inkomsten efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad (7000 kronor per månad 2020) lägre än skälig levnadsnivå utges äldreförsörjningsstöd så man kommer upp till denna nivå.

Det införs också ett fribelopp för arbetsinkomster om 24 000 kr per år vid beräkning av äldreförsörjningsstöd dvs. samma belopp som redan gäller för bostadstillägg.

Man kan söka om detta stöd från 65 årsdagen på samma blankett som den som används för bostadstillägg.

Antalet pensionärer med äldreförsörjningsstöd var 24 500 personer i juli 2019.

Förändring i skattesystemet

Pensionärer med inkomster över 17 000 kronor i månaden får sänkt skatt 2020 genom ett höjt grundavdrag. Störst sänkning får de med en pensionsinkomst på ungefär 42 000 kr. En skattesänkning som redan de med lägre pensionärer fått och som bygger på att pension inte ska beskattas hårdare än lön utan lika.  Även den kommunala skatten och kommunala avgifter kan komma att förändras 2020.

Från det år man fyller 66 år har man redan sedan tidigare lägre skatt som pensionär. Tar du ut din pension det år du fyller 66 år, blir din skatt lägre för samma pensionsbelopp än om du tar ut din pension före ditt 66:e levnadsår. Det beror på att du som är mellan 61 och 65 år inte får tillgodoräkna dig det förhöjda grundavdraget, som gäller för pensioner från det 66:e levnadsåret.  Detsamma gäller beskattningen av lön om man arbetar vidare. Från och med januari det år man fyller 66 år har man dubbla jobbskatteavdrag.  Eftersom värnskatten slopas 2020 får de pensionärer med riktigt höga inkomster sänkt skatt.

Övrigt som kan komma att påverka våra framtida pensioner

Även värde av intjänad tjänstepension höjs 2020 på grund av höjda basbelopp – i de flesta fall med 1,7 procent.

Pensionsmyndighetens informationsmöten om pension
Här kan du läsa mer om dessa.

Andra förändringar från årsskiftet kopplad till pensionen

Från och med 2020 har man rätt att vara kvar på jobbet till 68 år dvs anställningsskyddet i lagen om anställningsskydd (LAS) följer med de äldre som orkar och vill arbeta längre. En viktig reform för de som behöver förstärka sin framtida pension genom att arbeta längre. 

PRO:s arbete för att stärka inkomstpensionen fortsätter 2020

PRO:s arbete med att stärka inkomstpensionen fortsätter. Vårt pensionssystem är underfinansierat och levererar alldeles för låga pensioner till en alldeles för stor grupp pensionärer. Det är inte rimligt att den som arbetat hela livet knappt får ut mer än de som inte lönearbetat alls eller lönearbetat lite. De bör bli ett slut på att lappa och laga ett pensionssystem som inte levererar – hela pensionssystemet behöver ses över. Men först gärna en bred demokratisk debatt om vårt pensionssystem. En debatt som tyvärr motverkas av att pensionsfrågorna i huvudsak hanteras av en sluten pensionsgrupp där varje partiföreträdare har veto mot förändringar – en hantering ovärdig vår demokrati.

Vi på PRO kan konstatera att vi lyckats få ett politiskt fokus på pensionärers ekonomi och de låga pensionerna 2019. Exempelvis är frågan om höjd pensioner en del av januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna Centerpartiet och Liberalerna. Vår nya socialförsäkringsminister har också deklarerat att en höjd allmän pension nu är prioriterad och att en rejäl höjning av inkomstpensionen är att vänta för alla med inkomster mellan 9-17 000 kronor i månaden under mandatperioden.

Rejält höjda inkomstpension är således prioriterat för mitt och PRO:s arbete 2020. Vi måste stoppa utvecklingen mot ett grundpensionssystem och få tillstånd ett system som tryggar den inkomstnivå man hade i förvärvslivet. De mål som uppställdes när vårt nuvarande pensionssystem sjösattes är alltjämt giltiga. Det måste löna sig att ha arbetat.

Många av de orättvisor som vi kan se i vårt pensionssystem har sin grund i ett ojämlikt och ojämställt hem – och arbetsliv. Ska få vi rättvisa pensioner behöver således inte enbart pensionssystemet reformeras utan även arbetslivet. En god början är dock att höja den allmänna pensionen…

2 kommentarer på “Mycket arbete återstår för ett rättvist pensionssystem

  1. Kan någon förklara för mig hur det kan komma sig att en person som bott i detta land i över 20 år när hon fick sin pension endast får 5.000./mån exkl skatt.
    Verkar ju inte riktigt rätt eller?

    Gilla

  2. Ingemar Hamskär

    Hej MajBritt. Det är svårt att ge en kommentar på det utan att veta mer om den aktuella personens ekonomi m m. Om personen ifråga i huvudsak är beroende av vårt grundskydd i form av garantipension kan det bero på att hen bott kortare tid än 40 år i Sverige vilket krävs om man ska få maximal garantipension. Maximal garantipension är från och med årsskiftet 12318 kronor för ensamstående och 10 965 kronor för gifta.. Har man t ex bott endast 20 år i Sverige utan att ha tjänat in någon inkomstpension utgår således endast halva maximibeloppet ovan i allmän pension.

    Gilla

Lämna ett svar till Ingemar Hamskär Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: