Allmän pension Bostadtillägg

Så blev den allmänna pensionen och bostadstillägget i år – hur blir det nästa år?

Den 5 december i fjol bloggade jag om de förändringar i pensionssystemet som aviserats av regering/riksdag från och med det nya året 2020.
Samtidigt innehöll sista numret av PRO:s tidning Pensionären för 2019 (nr 8) en genomgång av de nya reglerna om bostadstillägg som trädde ikraft år 2020.

Nu är vi inne i februari månad och de första utbetalningar av de nya pensionerna och bostadstilläggen har skett i januari. I likhet med Pensionsmyndigheten har jag fått mycket frågor om det nya bostadstillägget. När det gäller att komma i kontakt med Pensionsmyndigheten föreligger alltjämt oacceptabelt långa handläggningstider trots PRO:s protester.

Idag har nästan 400 000 pensionärer bostadstillägg. En rättighet värd mellan 1 krona till 6 540 kr. Man måste var 65 år och ta ut hela sin allmänna pension för att vara berättigad. Som en tumregel gäller att om man har en lägre total pension än 16 500 kronor bör man ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten. De flesta som har bostadstillägg har även inkomster från garantipension och inkomstpension. (Full garantipension är 8 597 kronor för ogift som bott i Sverige i 40 år och upphör för samma kategori vid en inkomstpension om 12 530 kronor per månad eller mer).

De allra flesta pensionärer har fått höjd pension 2020 med mellan 240 och 950 kronor. Det sammanhänger dels med att indexeringen gett höjda pensioner 2020 (med mellan 1,7 och 2,1 procent) men även på grund av förbättringar i grundskyddet (garantipension och bostadstillägget) och skattesänkningar för vissa grupper pensionärer. En ensamstående pensionär med bostadstillägg med en total pension (allmän pension + tjänstepension) om 11 800 kronor per månad ska till exempel ha fått en höjd total pension efter skatt i intervallet 160 till 1080 kronor inklusive bostadstillägg.

De som har haft inkomster grundad på arbete (arbetsinkomster och tjänstepension) och samtidigt uppburit bostadstillägg kan enligt de nya reglerna för bostadstillägg få sänkt eller till och med i vissa fall slopat bostadstillägg genom att dessa inkomster räknas med i större utsträckning än tidigare vid prövningen om rätt till bostadstillägg. Skälet till detta är enligt regering och riksdag att bostadstillägget bör reserveras för de med de allra lägsta inkomsterna.

Samtidigt som ersättningsgraden i bostadstillägget förbättras och inkomstprövningen skärptes infördes en ny trappa för att beräkna vilket maximalt bostadstillägg som kan komma ifråga. Om vi utgår ifrån en ensamstående pensionär med en hyra om 7 000 kronor per månad så är skillnaden följande:

År 2019:  Först såg man på 96 procent på boendekostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent på resten upp till det dåvarande taket på 5 600 kronor plus ett tillägg om 340 kr vilket gav ett maximalt bostadstillägg om 5 560 kronor.

År 2020:  Enligt den nya trappan tar man först 100 procent av 3000 kronor (3000kr) sedan 70 procent av 2000 kronor (1400kr) och lägger till ett tillägg som tidigare om 340 kr vilket ger ett maximalt bostadstillägg om 6 540 kronor.

Är dina inkomster före skatt lägre än fribeloppet (103 161 kronor för ensamstående) kan du ha rätt till maximalt bostadstillägg (fribeloppet är ungefär lika stort för garantipension och räknas om varje år)

Som tidigare ser man till hela hushållets inkomster (över fribeloppet) och förmögenhet (förmögenhetstillgångar över 100 000 kronor medräknas i form av ett förmögenhetstillägg (15 procent för ensamstående) när man slutligen landar på det aktuella bostadstillägg man är berättigad till.  Tänk på att den ägda permanentbostadens värde (villa och bostadsrätt) inte påverkar rätten till bostadstillägg medan en inkomst av kapital t. ex vid en försäljning av en villa eller bostadsrätt gör det.

För de pensionärer med lägst ekonomisk standard kan vid sidan av garantipension /bostadstillägg äldreförsörjningsstöd vara aktuellt. Det stödet ska ge en pensionär en skälig levnadsnivå efter att skälig bostadskostnad dragits av. Skälig levnadsnivå är 5 857 kronor per månad och skälig bostadskostnad är 7000 kronor per månad. Ett fribelopp om 24 000 kr per år har införts för arbetsinkomster dvs en inkomst man kan ha utan att det påverkar rätten till äldreförsörjningsstöd.

Även värdet av premiepensionen har höjts under fjolåret då börsen utvecklats väl med mellan 4,9 och 23 procent vilket innebär ett påslag på pensionerna med mellan 6 kronor och 197 kronor för dagens pensionärer som har en mindre del av sin pension i detta fonderade system. PRO:s uppfattning är att premiepensionssystemet bör av avvecklas och behållningen överföras till individernas inkomstpensioner. Det förslag på reformering som för närvarande är ute på remiss föreslår att staten ska stärka sin kontroll för att tillskapa ett tryggare pensionssystem – PRO stödjer en sådan inriktning i avvaktan på en bred översyn av hela pensionssystemet.  

PRO har under lång tid drivit frågan om väsentligt höjd inkomstpension. Vi kan notera att frågan om höjda pensioner nu är i fokus hos flertalet riksdagspartier. Redan i januariöverenskommelsen 2019 mellan regeringspartierna (S och MP) samt L och C återfinns en reform avseende höjda pensioner (utan att siffra anges). S har redan i senaste valrörelsen sagt att 600 kronor per månad ska den allmänna pensionen höjas – ett reformkrav som ska finansieras via statsbudgeten. Häromdagen kom Moderaterna med sitt förslag innebärande att skatten föreslås sänkt med 400 kronor i månaden för de som har jobbat – en reform som även den föreslås finansieras över statsbudgeten.

Enlig min och PRO:s uppfattning är en skattesänkning ett sämre alternativ för att stärka pensionärernas ekonomi än att rejält höja den allmänna pensionen. Det främsta skälet mot skattesänkningar är att det blir mindre pengar över att satsa på vård och äldreomsorg. En annan sak är att skatt givetvis ska utgå i kraft av bärkraft dvs. vid låga inkomster låg skatt och vice versa oavsett om inkomsten är lön eller pension. Eftersom pension är uppskjuten lön bör skatten på lön och pension vara lika – det är den inte i dag. Mycket pekar på att pensionsfrågan blir en av de stora politiska frågorna 2020 och inför kommande riksdagsval – det välkomnar vi från PRO.

2 kommentarer på “Så blev den allmänna pensionen och bostadstillägget i år – hur blir det nästa år?

  1. Emily Devine Ahlberg

    Hej har en fråga , sökte bostadstilläget forre juli och fick svar för 2 veckan sen att jag är inte berättigad till bostadstilläg , Har 8500 i pension plus 409. 2800 dk o 700 sv från finland så strax under 13000 i månaden och hyra på 5200 . Fick avslag på bostadstillägget. Är taket då 13000 ? Eller kan jag överklaga ?
    Tacksamt för svar

    Gilla

    • Ingemar Hamskär

      Hej Emily. Som pensionär bör man alltid ansöka om bostadstillägg om man har en total pension som lägre än cirka 16 500 kronor netto. Du anger att du har strax under 13 000 kr i månaden men det framgår inte om det är efter eller före skatt eller om du haft andra inkomster m m som påverkar din rätt till bostadstillägg. Det framgår inte heller om du är ensamstående eller bor tillsammans med partner. Mitt råd är att du gör en preliminär beräkning på pensionsmyndighetens hemsida för att dubbelkolla (www.pensionsmyndigheten.se och sök där på bostadstillägg) – Se gärna även på Pensionsmyndighetens sida med frågor och svar om bostadstillägget (kvarstår frågetecken kontakta pensionsmyndigheten endera per telefon eller besök någon av deras servicekontor så du får förklarat varför de inte anser att du är berättigad. Är du inte nöjd med svaret kan du överklaga)

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: