Allmän pension Pensionsålder

PRO:s lilla pensionsskola

Vem är pensionär och varför får jag så låg allmän pension?

Budgetpropositionen (prop. 2020/21:1) för nästa år är en viktig kunskapskälla för den som vill få en djupare förståelse för hur vårt nuvarande pensionssystem fungerar, vad den levererar och vad som behöver förändras framledes. I detta blogginlägg har jag hämtat faktaunderlaget därifrån. Där konstateras bland annat att kunskapsnivån om livsinkomstprincipens betydelse för nivån på pensionen är låg. Det vill säga att all inkomst av arbete under hela yrkeslivet påverkar pensionsnivån på ålderns höst. Har du till exempel arbetat deltid, haft låg lön eller arbetat få år så påverkas pensionsnivån negativt. Samtidigt har vi ett behovsprövat grundskydd som ersätter/kompletterar inkomstpensionen i vissa fall vid låga inkomster/förmögenhet. Det handlar då om garantipension, bostadstillägg och ett äldreförsörjningsstöd. Läs gärna tidigare blogginlägg från mig där jag ingående redogjort för grundskyddets uppbyggnad (även i den delen finns reformbehov enligt PRO). Är du född 1938 eller senare och har arbetat i Sverige har du tjänat in inkomstpension. Varje år som du arbetar och betalar skatt i Sverige får du pensionsrätt som är din intjänade pension. Pensionsrätt grundas emellertid inte enbart på arbetsinkomster utan även på andra inkomster som till exempel sjuk- och aktivitetsersättning och A-kassa samt tid med småbarn. Pensionsgrundande inkomst är din årsinkomst upp till ett visst tak efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften Är du född 1937 eller tidigare består din allmänna pension av tilläggspension och eventuell garantipension. Är du född under perioden 1938 – 1953 får du tilläggspension som en del av den allmänna pensionen. Ju senare i perioden du är född desto mer av din allmänna pensionen får du som inkomstpension och premiepension. Det gamla ATP-pensionssystemet är på väg att fasas ut men är alltjämt viktigt för många pensionärer men behandlas inte mer i denna blogg.

Här följer ett bidrag till att försöka avhjälpa den ovan nämnda bristen om livsinkomstprincipens betydelse, i den mån den föreligger. Det vill säga en liten ”pensionsskola” om främst inkomst- och premiepensionen grundad på fakta och kryddad med några ställningstaganden från min sida.

Vem är att betrakta som ”pensionär”?

En pensionär likställts ofta som bekant med en person äldre än 65 år. Det nuvarande pensionssystemet, med en flexibel pensionsålder, har emellertid inneburit att skillnaden mellan gruppen 65 år och äldre pensionärer blivit allt större. Av dem som föddes 1938 gick 77 procent i pension 2003 vid 65 års ålder. För varje yngre årskull har denna andel minskat och bland dem som fyllde 65 år under 2019, dvs. årskullen född 1954, var motsvarande siffra ca 40 procent. Det är lätt att hålla med om att det förhållande att en majoritet numera tar ut sin pension vid en annan ålder än just 65 år betyder att definitionen av pensionär behöver förändrats och förtydligas.

Den nya definitionen av ”pensionär” föreslås nu vara någon som tagit ut allmän pension till någon del (inkomstgrundad pension eller garantipension) eller har äldreförsörjningsstöd, i stället för någon som uppnått en viss ålder. Det är lätt att hålla med om detta. Ett mått där pensionär likställs med någon som är 65 år blir alltmer missvisande med tiden bland annat eftersom alltfler arbetar efter 65 år. En mer flexibel syn på vem som är att betrakta som pensionär gör också att det ställs nya krav på vårt pensionssystem och vårt arbetsliv.

Stora skillnader i ekonomisk standard mellan olika pensionärer

Bland pensionärerna har sammanboende i genomsnitt högst ekonomisk standard. De ensamstående pensionärerna, särskilt kvinnor, har betydligt lägre ekonomisk standard än sammanboende pensionärer. Det finns även ett generellt mönster att äldre pensionärer har lägre ekonomisk standard än yngre och att kvinnor har lägre ekonomisk standard än män. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män är också en större andel kvinnor ensamstående.

Ett ojämställt samhälle och arbetsliv ger ojämställda pensioner

Eftersom den slutliga pensionen grundar sig på individens inkomster under hela livet kommer ojämställdhet under förvärvslivet ofrånkomligen att även resultera i ojämställda pensioner. Kvinnors lägre pensioner förklaras av flera faktorer. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är en anledning, men gapet påverkas också av att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män (och tar ett större ansvar för vård av hem och barn) och att in- och utträdet från arbetsmarknaden ser olika ut mellan könen. I genomsnitt sker kvinnors inträde på arbetsmarknaden vid en senare ålder än mäns och utträdet vid en tidigare ålder, vilket bidrar till att kvinnor totalt sett har färre avlönade arbetade timmar under livet. De inkomstrelaterade delarna av pensionen förstärker gapet medan tvärtom olika delar av grundskyddet (garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg) och inkomstskatten minskar det. Tjänstepensionsavtalens utformning är en bidragande orsak till att inkomstskillnaden förstärks mellan kvinnor och män. Det beror på att avsättningen till tjänstepensionerna är större vid högre inkomster.

Vi blir allt friskare vilket medför att medellivslängden ökar

Pensionssystemet skapades utifrån den medellivslängd som gällde i mitten av 1990-talet och en då antagen pensionsålder på 65 år. Sedan dess har medellivslängden ökat med närmare tre år. Att vi lever längre är positivt, men om arbetslivet inte förlängs i samma takt (och/eller att inbetalningarna till pensionssystemet ökar vilket PRO ser som helt nödvändigt även om alltfler arbetar allt längre) innebär det att den intjänade pensionen måste räcka under fler år och att de månatliga beloppen därmed – allt annat oförändrat – blir lägre. Ett längre arbetsliv bidrar därför till att upprätthålla pensionsnivåerna, fler arbetade timmar stärker samhällsekonomin och är därmed också viktigt för att upprätthålla en god välfärd.

Både inträdes- och utträdesålder har betydelse för arbetslivets längd

Normen om en pensionsålder vid 65 år är alltjämt stark, men andelen som tar ut sin pension vid 65 års ålder minskar som sagt. Såväl tidigt som sent uttag har ökat vilket lett till en större spridning av pensionsuttag. Uttag av pension är dock inte samma sak som att en individ lämnar arbetslivet. Att fler tar ut pension före 65 år behöver alltså inte betyda att de lämnar arbetslivet tidigare, utan kan också förklaras av att fler tar ut pension samtidigt som de fortsätter att jobba.

Varför får jag så låg pension?

Den inkomstgrundande ålderspensionen från det allmänna omfattar två system; Inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet. Båda systemen är avgiftsfinansierade. Avgiften som arbetstagare och arbetsgivare betalar är sammantaget 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten och ger motsvarande pensionsrätt. Inkomst- och premiepensionssystemen är finansiellt skilda från statens budget tillskillnad från grundskyddet (och det föreslagna inkomstpensionstillägget) och hanterar sina egna inkomster och utgifter. Man brukar säga att det är autonomt.

Vårt pensionssystem bygger som nämnt på livsinkomstprincipen dvs på arbete. Mer tid i arbete under hela arbetslivet och en hög lön ger mer pension. Pensionen blir på så sätt en avspegling av arbetslivet. Det är också enligt min mening en grundläggande och sund princip som är hållbar över tid – det ska löna sig att ha arbetat. (med tillägget att det förstås även måste finnas ett bra grundskydd för de som av olika skäl inte kunnat arbeta eller arbetat lite och/eller med alltför låg lön).

Inkomstpensionen beräknas vid pensioneringstillfället genom att en individs inbetalade pensionsbehållning i princip divideras med antalet år som pensionären i genomsnitt förväntas leva. Inkomstpensionen indexeras sedan årligen med ett index som är tänkt att vara kopplat till inkomstutvecklingen i samhället. För att mildra övergången från arbete till pension får pensionären vid pensioneringstidpunkten ett förskott på den förväntade förräntningen. Detta förskott kallas förskottsränta och är en uppskattning av hur den framtida realinkomstutvecklingen kommer att bli. Förskottsräntan i inkomstpensionssystemet är 1,6 procent. De årliga omräkningarna av pensionerna beräknas utifrån förändringen av inkomstindex minskat med förskottsräntan om 1,6 procent. Indexeringen efter avdrag för förskottsränta kallas följsamhetsindexering och har tillämpats sedan 2002. Syftet med konstruktionen är att pensionens värde ska vara relativt jämt under utbetalningstiden. Enligt PRO:s uppfattning bör denna konstruktion ses över då pensionen inte hängt med i de inkomsthöjningar som skett för landets löntagare.

Balanstalet, som är kvoten mellan inkomstpensionssystemets fonderade tillgångar och skulder, används för att bidra till att upprätthålla systemets finansiella hållbarhet. För att systemet ska vara hållbart över tid krävs att avgiftsinkomsterna tillsammans med tillgångarna i buffertfonden (AP-fonderna) kan finansiera pensionsutbetalningarna. Tillgångarna består till cirka 90 procent av de avgifter som löntagare och arbetsgivare betalar in. Balanstalet för 2021 är 1,0802. Det innebär att tillgångarna var 8,02 procent högre än skulden per den 31 december 2019. När balanstalet är över 1 påverkas inte pensionernas indexering av balanstalets storlek. Under 2010 föll balanstalet under 1 för första gången vilket innebar att en balanseringsperiod inleddes det vill säga ”Bromsen” slog till. PRO anser att Bromsen bör avskaffas – det är inte rimligt att ett underfinansierat pensionssystem vid en ekonomisk kris ska balanseras genom sänkta inkomstpensioner.

Effekterna av den pågående covid-19-pandemin kan komma påverka pensions-systemets finansiella ställning men det sker först 2022 och det är osäkert hur mycket. Mot bakgrund av behovet av ett längre arbetsliv har Pensionsgruppen (dvs de riksdagspartier som hanterar de lagreglerade pensionerna) enats om att justera åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem. Ett första steg har tagits i och med att den tidigaste åldern för uttag av allmän pension har höjts från 61 till 62 år från den 1 januari 2020. Samtidigt höjdes åldern för rätt att kvarstå i anställning från 67 till 68 år. I linje med pensionsöverenskommelsen kommer förslag om fortsatta justeringar 2023 och 2026 att lämnas till riksdagen. Enligt PRO:s uppfattning bör inte höjd pensionsålder införas förrän alla trygghetssystem är ändrade och på plats. Den slutna pensionsgruppen bör läggas ned och frågan om de framtida pensionerna återgå i sin helhet till riksdagen och bli föremål för en bred och folkligt förankrad diskussion och översyn hävdar PRO.

Enligt PRO kräver ett högre arbetskraftsdeltagande även att de som har förmåga att arbeta längre också ges den möjligheten. En 70-åring i dag är som regel friskare än vad en 70-åring var för några decennier sedan. Uppenbarligen finns det potential för ett längre arbetsliv – men det gäller inte för alla. Dels finns det yrken som är mer slitsamma, dels förändras arbetsmarknaden snabbt vilket ställer krav på omställning.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är viktigt för att människor ska ha möjlighet att arbeta ett helt arbetsliv. Det kräver insatser under hela arbetslivet och är därför en angelägenhet och ett ansvar för hela samhället. Arbetsmarknadens parter har en central roll i det arbetet. Det krävs åtgärder som underlättar omskolning och karriärväxling. Det kräver också att äldres kompetens tillvaratas och att den åldersdiskriminering som i dag finns på den svenska arbetsmarknaden upphör respektive motverkas. Samtliga trygghetssystem (A-kassa, sjukförsäkring, inbetalning till tjänstepension, ett välavvägt anställningsskydd med mera) måste följa med upp i åldrarna och inte som idag upphöra vid 65 år eller tidigare.

Premiepensionen

Den andra delen av vårt allmänna inkomstpensionssystem är premiepensionen. PRO är mycket kritisk mot premiepensionssystemet och anser bland annat att den i likhet med det övriga pensionssystemet bör ses över. Premiepensionen utgör en liten del av pensionen för PRO:s nuvarande medlemmar. Systemet har visat sig ha brister som lett till att systemet kunnat missbrukas av oseriösa aktörer. Fonderna har också varierat i effektivitet och avkastning. Det statliga systemets syfte är att vara effektivt, tryggt och hållbart och ge goda pensioner. Det är ett socialförsäkringssystem och staten måste ta ett tydligt ansvar för att det levererar optimalt. Ett första steg har tagits genom att införa skärpta krav för att en fond ska kunna vara med på fondtorget. Staten behöver dock ta ett större ansvar för premiepensionssystemet, som bör vara konstruerat utifrån hur människor faktiskt agerar och inte hur det anses att de borde agera. PRO vill se en bred översyn av premiepensionen men stödjer en sådan inriktning i det pågående reformarbetet.

Vilka pensionärer betraktas enligt statistiken som fattiga?                                Fattigdom brukar beskrivas som avsaknad av resurser som medför att personer inte har den levnadsnivå som anses vara allmänt accepterad i samhället. Faktum är dock att det saknas givna kriterier för när en person ska betraktas som fattig. Beroende på vilket mått som används blir också analysen och utvecklingen olika över tid. De olika måtten har olika för- och nackdelar och för att få en så fullständig och rättvisande bild som möjligt bör därför flera mått användas i analysen.  Ett annat sätt att mäta fattigdom är att mäta andelen med låg materiell standard. För att räknas som fattig enligt det måttet ska man inte ha råd med minst tre av nio nödvändiga varor eller tjänster. Andelen med låg materiell standard mätt på detta sätt bland svenska pensionärer är låg. År 2018 beräknades 1,1 procent av kvinnorna och 1,3 procent av männen ha en låg materiell standard. Det motsvarar ungefär 12 000 kvinnor och lika många män. Nivån har varit tämligen konstant sedan 2006. Jämfört med övriga EU-länder är andelen kvinnor och män med låg materiell standard mycket låg i Sverige. Nivåskillnaden mellan kvinnor och män är liten, medan det i övriga EU är en betydligt större andel bland kvinnorna än bland männen som har låg materiell standard. Ett annat sätt att analysera fattigdom är att mäta andelen med låg relativ ekonomisk standard, dvs. hur den ekonomiska standarden bland pensionärer förhåller sig till den ekonomiska standarden för befolkningen i stort. Den gruppen brukar i media eller i debatten benämnas ”fattigpensionärer”. Andelen med låg relativ ekonomisk standard är ett internationellt vedertaget mått. Det definieras som andelen som har en ekonomisk standard som understiger 60 procent av medianen för hela befolkningen. Eftersom pensionärernas situation relateras till hela befolkningen påverkas andelen med låg relativ ekonomisk standard också av utvecklingen för andra. Andelen pensionärer med låg relativ ekonomisk standard har ökat i Sverige sedan 2013. Den största ökningen har skett bland ensamstående kvinnor. Grundskyddet har stor betydelse för att minska andelen med låg relativ ekonomisk standard.

Pensionerna behöver höjas

Även med ett längre arbetsliv och med aviserade pensionshöjningar för 2021 är pensionen alldeles för låg. Den allmänna pensionen måste höjas rejält. Det gäller särskilt för nivån den allmänna pensionen och för de som jobbat ett långt arbetsliv i vanliga yrken. För att den allmänna pensionen ska vara tillräckliga måste också pensionsavgiften vara på rätt nivå. Inom ramen för Pensionsgruppens arbete ska nivån på pensionsavgiften analyseras. Enligt min och PRO:s uppfattning är det inte tillräckligt med en analys – nu krävs handling. Hela pensionssystemet behöver reformeras och inbetalningarna till pensionssystemet behöver öka genom bland annat höjda pensionsavgifter. Det behövs också särskilda åtgärder för de som är utslitna av hårt arbete i förtid. Alla behöver och förtjänar att ha en trygg ålderdom ur alla aspekter – inte minst ekonomiskt.  Detta är en prioriterad del av mitt och PRO:s arbete.

4 kommentarer på “PRO:s lilla pensionsskola

  1. Bengt Ovesson

    Bra artikel om hur pensionssystemet är konstruerat och belyser även bristerna på ett bra sätt samt vad som behövs för åtgärder. Nu är det viktigt att PRO och de andra pensionärsorganisationerna tillsammans sätter tryck på våra politiker så det händer något konkret. Det duger inte att lappa och laga längre.

    Gilla

  2. Ingemar Hamskär

    Tack Bengt för din feedback. Ja nu gäller det att lägga in en högre växel för en bred översyn av hela pensionssystemet med målet rejält höjd allmän pension.

    Jag tror (och hoppas) att höjda pensioner kan bli en viktig valfråga 2022. Både PRO och regeringspartierna vill tillföra mer pengar till pensionssystemet som är underfinansierat idag. Men det gäller att få majoritet i riksdagen….vi vill inte se fler och nya jobbskatteavdrag som urholkar skattebasen för våra välfärdssystem och som gör att pensionärer får högre skatt än löntagare med samma inkomst. Pension är uppskjuten lön – inte ett bidrag och ska så hanteras…..

    Gilla

    • Bengt Ovesson

      Tack för ditt svar Ingemar. Det borde gå att sätta mer tryck på partierna i PENSIONSGRUPPEN. Ardalan Shekarabi pratar mycket om hur nödvändigt det är med att öka pensionerna men det verkar som att de före detta alliansens partimedlemmar i gruppen motverkar alla förslag och då blir det inget eftersom konsensus råder. Så därför måste PENSIONSGRUPPEN upplösas och frågan om pensionssystemet behandlas i riksdagen i en öppen och transparant debatt så vi väljare kan få insyn i vad partierna står i pensionsfrågan. Det borde vara självklart i ett land som vill kalla sig för en demokrati.

      Gilla

  3. Ingemar Hamskär

    Tack Bengt. Vi är helt ense.. Det är min förhoppning att höjd allmän pension blir en valfråga 2022. Inför valet får vi tvinga fram de politiska partierna i rampljuset från den slutna bunker som pensionsgruppen utgör. Dagens pensionssystem är underfinansierat och ger inte längre inkomsttrygghet. Pensionssystemet behöver få ökade inbetalningar. Höj pensionsavgiften och omfördela medel från statsbudgeten till pensionssystemet. Dags för en rejält höjd allmän pension för både dagens och morgondagens pensionärer.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: